En typisk feelgood-film. Såg den av en slump, TVn stod påslagen och jag satt egentligen och grejade vid lappyn. Kikade litegrann. Kikade lite till. Kunde inte låta bli att titta…
Sådana här filmer får mig antingen att byta kanal direkt, eller att glömma allt annat och bara titta. Den här gången var det alternativ två.
Hm, har inte tänkt på det förut, men Joe Jonas är ju faktiskt rätt söt…
