Kettilsdotter

Stockholm, dag 2: Pride Park

Vilken kväll… Det slutade regna när vi kom till Pride Park (Tantolunden) under eftermiddagen, så vi kunde äta utan att maten blev extra vattnig. Sedan gick vi runt och tittade på allting. Det fanns en massa intressanta bord och tält. Hittade en bok som jag skulle vilja läsa: ”Faghag: en bok om kvinnor som älskar bögar”. Ska se om jag kan få tag i den någonstans.

Efter ett tag gick vi och ställde oss vid Stora Scenen, där en massa olika artister spelade under kvällen. Det var September, Pay TV, Man Meadow, Diamond Dogs, West End Girls, Elin Lanto och några fler som jag har glömt bort nu. Det bra var att jag lyckades ta mig längst fram, precis bakom rullstolarna, så jag såg jättebra. Det tråkiga var att det började regna igen…

Efter att ha stått upp hela dagen och större delen av kvällen började vi också få ont i rygg, ben och fötter, dessutom började vi bli frusna eftersom vi var genomvåta. A och en av mina nya kompisar åkte därifrån redan innan Alcazar började spela. Den tredje tjejen stannade kvar med mig. Men vädret var allt annat än roligt, det säger jag bara. Området framför scenen hade förvandlats till en enda stor vattenpöl när klockan började närma sig 22:15 (då Alcazar skulle spela). Jag ställde mig på ett par ”öar” först, men när folk började ställa sig framför mig insåg jag att jag inte skulle kunna se något alls. Så jag sket i att vattnet gick halvvägs upp på skorna, jag smet framför alla och ställde mig precis bakom rullstolarna, nästan mitt framför scenen. Perfekt!

Alcazar var helt okej. Jag lyssnar egentligen inte på dem, men deras låtar är trallvänliga, och så spelade de båda de låtarna de tävlat med i Melodifestivalen – och de låtarna gillar jag!

Alcazar spelade en timme, vilket var 30 minuter längre än vad som stod i programmet från början. Det nya programmet sa också att BWO bara skulle spela i en halvtimme istället för en timme, som det var sagt från början. Självklart deppade jag mycket över det. Men så visade det sig att BWO ändå spelade i nästan i timme, trots att de inte började spela förrän ca 23:20!

Jag såg BWO på Rix FM Festival 2007, men senaste gången jag var på en riktig spelning med dem var augusti 2006. Därför var den här spelningen något jag verkligen sett fram emot. Och jag blev inte alls besviken. Det slutade nästan helt att regna, de spelade flera av mina favoritlåtar, det var ingen trängsel i publiken, Martin var lika snygg och sexig som vanligt – och jag fick ögonkontakt med honom! Det var de bästa sekunderna under hela spelningen…

Ja, sedan tog jag mig till tunnelbanan, åkte tillbaks till vandrarhemmet, duschade och la ut mina blöta kläder så att de får torka lite under natten, och här sitter jag nu och skriver. Men jag ska lägga mig nu. Imorgon är sista dagen med A innan jag (och hon) åker hem. Fast vi ska inte träffas förrän kl 11, så att vi hinner ta lite sovmorgon. Det ska bli härligt!

Bilder från idag kommer senare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *